måndag 18 mars 2013

Ytligheter


Följa flocken!! Inte sticka ut!! Vara  n o r m a l!!!
Det är sånt som gör mig galen...ändå kan jag knappast påstå att jag själv är stark nog att stå emot.
Jag blir alldeles varm i hjärtat och otroligt glad när jag ser människor som gör "sin grej", folk som vågar gå mot strömmen, som vågar synas och sticka ut. Jag fullkomligt ljublar!! Människor som inte följer det senaste modet, trenden och som är sig själva. Människor som står för vilka de är!!! Jag önskar jag vågade göra detsamma, men jag måste säga att jag är för vek, jag vågar inte, jag tycker inte om att ha focus på mig och jag ogillar starkt att synas. Att jag på allt detta är överviktig gör att jag vill ÄNNU mindre synas!! Jag är den som sitter längst bak, i ett hörn och gärna tyst, vill vara så osynlig som möjligt och så grå som möjligt. Varför?? Jo, för att vara överviktig är detsamma som äcklig, osexigt och oattraktivt. Man är inte fin helt enkelt och många människor rent ut sagt äcklas av överviktiga människor. Detta förstärks kraftigt av mig själv då jag är den som har sett mig själv i underkläder eller naken (något folk inte får se), jag är den som har sett mina tjocka lår och celluliter...
Ännu hemskare är att focus ligger just på det ytliga och inte på det som är viktigt. Är det någon som undrar hur jag som överviktig mår?? Bortsett från den psykiska biten... Hur är det att vakna mitt i natten av att ens händer är bortdomnade? Hur är det att inte kunna gå upp för en trapp utan att tappa andan? Hur är det att inte kunna gå i högklackat för att det värker om benen? Att ha hon i leder? Att vara ständigt trött? Att ha ett blodsocker som åker berg och dalbana... Detta är bara några delar av allt det som kan hända i en överviktigs kropp...och jag lovar, det är inte kul... :(
Jag har varit osynlig länge, dels för att jag inte syns och hörs och dels för att jag har varit den som har varit outbildad och lite smått korkad...man har inte lagt särkilt mkt tid vid att höra vad jag har att säga och jag är van vid att man avbryter mig..."hon kan ju ändå ingenting.."
Denna attityden har ändrats de sista månaderna och jag blir förbannad!! Många vet att jag började läsa till ssk i januari i år och senast igår fick jag uppleva den här attitydsförändringen... *morr*
Jag var på ett kalas och helt plötsligt kommer det fram en släkting som med nöd och näppe hälsar på mig och frågar hur barnen går och klagar lite smått att jag aldrig kommer på kaffe... Den här släktingen började prata med mig om min utbildning och hur jag nu har världen framför mina fötter. Hur viktigt det jag läser är och hur intressant och bla, bla, bla... Ssk är ingen högutbl. men ingen låg heller...men uppenbarligen så tycker folk att man har blivit mer intressant att prata med... Jag har flertalet gånger reagerat vid att människor som inte brukade bry sig om vad jag har att säga helt plötsligt stannar upp och lyssnar, frågar och är intresserade på riktigt... VAD FAN rent ut sagt!!! Jag är SAMMA person som innan INGET har ändrats!!! VARFÖR ville man inte lyssna på mig förr och VARFÖR är det ok helt plötsligt??? Ni kanske tycker att man ska njuta av det nu och vara glad, men jag tycker det känns nedvärderande. Dessutom tycker jag att det blir så fruktansvärt tydligt hur ytlig den här världen är. Du är ingen om du inte har ett visst utseende, ett visst levnadsätt, en viss summa på banken och en viss utbildning. Detta får mig att spy rent ut sagt!! FY FAN!! Jag har inte ändrats det minsta sen jag började läsa, visst...jag kan liiite mer om människokroppen, men mina åsikter och det jag hade att säga är PRECIS detsamma...varför räknas min åsikt helt plötsligt?? Jag äcklas!!!!

söndag 17 mars 2013

Äkta, oäkta eller plagiat?


Att livet är fullt av överraskningar är ingen nyhet. Ingen kan heller påstå att livet är en enda raksträcka.
I år fyller jag 33 år och jag måste nog säga att jag tror att det är först nu som jag har insett att livet inte är så lätt som jag trodde. 33 år, 3 barn och en make och uppenbarligen var livet fram till nu i mina ögon mindre komplicerat än vad jag trodde. Komplicerat är kanske fel ord, för livet är vad vi själva gör det till och egentligen är det kanske inte ens livet som är komplicerat...utan de personer vi väljer att ha i våra liv.
Jag har alltid trott att det jag har framför mig är så som det presenteras för mig, dvs om jag har en blommig vas framför mig är det en blommig vas och inget annat. Sista tiden har jag fått lära mig att den blommiga vasen är bara en illusion, det är inte äkta...jag kanske trodde att jag hade köpt mig en blommig vas men om jag skrapar lite på ytan så var det egentligen en randig vas. Vasen var "utklädd", den var oäkta och ett plagiat rent ut sagt.
Är det så det är?? Är människor runt oss inget annat än plagiat?? Är livet för många en enda stor maskerad? Vad är det som är så intressant och roligt med att manipulera, lura och föra människor bakom ljuset? Är det inte bättre att vara äkta?? Att visa det sanna jaget och bara slappna av? Jag tänker att det måste vara fruktansvärt energikrävande och jobbigt att hela tiden leka med andra och att hela tiden behöva hålla reda på alla pjäserna som man lagt ut på spelplanen. Varför vill man ens leva så? Det är helt bortom  mitt förstånd.
Jag har hela mitt liv varit som en öppen bok, jag har levt mer i stil med "all in" och jag kan nog säga att jag har varit mycket lättläst bok. Detta har det blivit ändring på, jag har fått lära mig den hårda vägen att vara på min vakt och blivit mer sluten. Jag har blivit tvungen att bli den person som jag inte själv har trott på, jag tror inte på att vi människor ska leva isolerade och jag tror på att man ska finnas för varandra då människan är ett flockdjur. Tyvärr finns det parasiter där ute som livnär sig på andra och de människorna förstör för oss. Förmodligen är det de människor som förgiftar tillvaron för andra och de människor som skapar intriger och förstör för andra. Frågan är: Vad gör man med den sortens människor?? Själv utesluter jag dem ur mitt liv. Men jag kan ändå inte låta bli att undra "Varför??"!!! Varför väljer man att vara oäkta och manipulerande? Vill man inte vara äkta? Vad är det för behov man har? Varför vill man omge sitt liv med intriger? Förstår man inte att en dag kommer allt att komma fram i dagsljuset och då har man egentligen förstört enbart för sig själv? Jag kanske blir sårad, men den som blir skadad på riktigt är egentligen du...du som har fört mig bakom ljuset...

onsdag 13 mars 2013

My first pincurls...

Idag gjorde jag det för första gången: pincurls!!! Jag kan inte påstå att det blev jätte lyckat och jag behöver nog öva på det här! Men här är resultatet och ni som har vanan inne får gärna komma med tips och råd! Jag rullade upp håret efter att ha duschat och sov med det. Kammade och försökte frisera. Håret ser risigt ut :( Vad kan man göra åt det?? Jag kommer göra om detta och jag kommer öva!! :)

tisdag 12 mars 2013

JA! JA! JA!!!!

Kan inte annat än bara vilja sprida det budskap som den fantastiska UnderbaraClara satt igång!! Anta utmaningen du också!! Och jag säger bara: HEJJA!!! Tänk om alla ville anamma detta, tänk vad långt vi skulle komma. Dels ur miljöperspektiv och även ur ekonomiskt perspektiv. Det är en hemsk konsumtion som pågår idag och framför allt av våra barn egentligen. Dagens leksaker är riktiga köp/släng...de slits knappt och kvaliten är katastrofal. När min mellersta fyllde år i januari gick jag och köpte henne en prinsessklänning för att hon önskade sig det. Jag gav hela 399 kr för den och förväntade mig att den skulle hålla (för utklädningskläderna man köper i leksakaffären håller inte) hon satte på sig den med stor entusiams och det tog inte mer än 5 min och det var redan stora revor i den!!! Jag gick helt klart tillbaka med den och krävde pengarna tillbaka!! Men visst är det sjukt!!! Och inte vart min dotter gladare...snarare tvärtom. Den prinsessklänning jag köpte till henne från Stadsmissionen höll långt mkt bättre och kostade så mkt som 1/4 mindre om jag minns rätt!!
Jag byter gärna leksaker med andra och jag skänker gärna mina barns leksaker och rensar i deras rum, dagens barn har för_mycket!!! De har så mycket leksaker att de inte ens ser dem.
Sprid Claras budskap du med, jag kommer helt klart att göra det!!! Här är länken till hennes inlägg, Antag utmaningen. Gå in och läs!!!
                                          Bild lånad från www.underbaraclaras.com

Symöte

Många stickprojekt på G just nu och sticksuget är stort!! 3 st barnkoftor stickar jag på och en sjal! På bilden ser ni en av koftorna. Jag har utgått från samma mönster som förra koftan jag stickade men jag gör små ändringar och olika mönster på dem! Ni ska självklart få se det färdiga resultatet!!

måndag 11 mars 2013

Mac and cheese

Idag lagade jag macaroni cheese till middag!! Mums mums kan jag säga!!
Recept?? Från någon amerikansk hemsida. Kort kan jag säga att man kan göra en ostsås (eller köpa en färdiglagad) och blanda med kokta makaroner. Vill msn kan man avsluta det hela med att gratinera i ung med lite ströbröd. Det momentet hoppade jag. Ostsåsen smaksatte jag med lite tabasco och även torkad basilika, blev riiiiiktigt gott!!!
Helt klart en barnvänlig maträtt dessutom som går snabbt att laga. Minus?? Inte figurvänlig!!!!


Stickkafe

En liten stund för mig själv medan barnen leker inne på Småland på IKEA! Kaffe, kaka och min stickning! Hinner man inte gå på stickklubbens träffar får man fixa eget... Ensam?? Det gör inget...fast jag hade inte tackat nej till sällskap...
Stickar på en sjal här, design by Steven West!!

söndag 10 mars 2013

Virkad sjal till tösen

Min mellersta har fått en virkad sjal som hon är stolt över! Sjalen har även fått sig en virkad blomma med en pärla i mitten! Lillasyster vart sur och även hon vill ha en nu... Så nu är det bara till att sätta igång för mamma!! Det värmer och man blir glad när barnen uppskattar det mamma skapar åt dem!!!

Vinterns sista suck

Ja, vintern verkar inte vara över och det är säkert inte sista gången vi kommer få se snön falla för den här säsongen. April kommer ju efter mars och alla har vi ju hört talas om aprilväder. Visst, jag och många andra längtar efter våren, men det är ändå en viss charm i att snön faller så här års och man mumlar en smula över att det hade ju faktiskt börjat töa och att "nu får det vara nog"... Jag gillar det...hihi...

lördag 9 mars 2013

Restart and mindfullness


Jag fattar inte vad jag har hållit på med sista tiden, jag har ödslat min tid och jag blir riktigt förbannad på mig själv.
Allt jag har önskat mig och allt det jag bett om finns i mitt liv just nu, jag har absolut ingenting mer att begära jag har allt!!! Och vad gör jag?? Tjurar!!!?? Tjurar och har dessutom vänt ryggen till det som jag har suckat efter så länge.
Vad håller jag på med?? I början av året gjorde jag ett inlägg om att införa stora ändringar i mitt liv, om att det nya året kommer med nya chanser och att det är ett tillfälle att starta om. Jag skrev det och det lät så fint och bra, men inte tusan anammade jag det. Nu är det skärpning som gäller. Jag har gått runt och tjurat över att jag är överviktig, och det är så synd om lilla mig som har 40 kg för mkt på kroppen..bla, bla, bla...
Men sluta gnälla lilla gumman, ta dig själv i kragen, du vet precis vad du måste göra. Jag har jobb upp över öronen att ta tag i vad gäller skolan men hittar hela tiden undanflykter och jag vet inte vad det är jag flyr från, eller jag flyr inte jag ställer till det för mig själv. Ungefär som att jag gillar att sätta mig själv i skiten...sen gnäller jag. NEJ!!! Nu får det vara nog, nu har jag dessutom skrivit det här!!
Jag har gjort förändringar i mitt liv, jag har stängt dörren för folk jag inte vill ha i mitt liv längre då vet visade sig att det gjorde mer skada än nytta, jag har varit så pass stark. Den harmoni jag har kämpat för att få i mitt hem har börjat infinna sig dessutom och jag har börjat välja väldigt noga vilka jag umgås med. Balansen jag söker är ännu inte här men jag kan tydligt känna att den börjar komma. Den är inte långt ifrån mig. Men jag måste organisera mig. Just nu är allt i en enda röra!! Jag ligger ännu en gång efter med skolarbete och där har jag ingen annan än mig själv att skylla. Mitt hem är en enda stor röra, stryktvätt har samlat sig sen flera veckor tillbaka, dammet yr och golvet måste svabbas. Matvanorna är katastrofala, och mina sömnvanor ännu värre.... *suck* Ändringar måste helt enkelt ske, om jag har några fina och snälla bloggläsare där ute som har bra tips att komma med om hur man organiserar sitt liv tar jag mer än gärna emot dem...
Det är bara drygt 2 månader sedan jag började läsa och det började med att man fullkomligt slängdes in i studentvärlden, det var som att störtlanda rakt in i en vägg *smack* sa det. Jag har 3 barn och det är inte lätt...men jag vet också att jag kan och kommer klara det...om jag bara kan ta och rycka upp mig och organisera mig lite bättre. Ämnena jag läser är sjukt intressanta, jag tycker verkligen att det jag gör är roligt, vilket gör det hela lättare. Organisering...organisering...det är allt jag behöver och focus!!!

fredag 8 mars 2013

Kvinnodagen


Idag är det den internationella kvinnodagen. En dag som har hamnat lite väl i skymundan vilket inte förvånar mig det minsta. Som jag skrev i ett tidigare inlägg tycker jag mig se en trend som går bakåt i strävan för jämställdhet istället för framåt. Vi har slappnat av för mycket och lägger fokus på fel saker. Saker som att det ska heta hen istället för hon/han, att flickor inte ska leka med dockor etc. etc.

Kanske ska vi ta och fokusera istället på att visa våra barn att kvinnor kan sätta upp en vägg, att de kan gipsa, kan bygga en altan och att pappa faktiskt kan sy dit en knapp. Kanske ska vi sluta med pojkarna mot flickorna. Kanske ska vi sluta prata om tjej och killfärger eller öht inte prata om kön mer än att det är en skillnad mellan det vi har mellan benen...no more and no less. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, när det kommer till jämställdhet är det barnen som vi vuxna ska lära oss av och inte tvärtom. Barnen är redan jämställda på ett naturligt sätt. Barnen gör inte skillnad på pojke och flicka mer att de är fascinerade över att pojkar har snopp och flickor snippa. Det är vi vuxna som lär dem att flickor har klänning och att pojkar inte kan ha det. Titta på när barn leker så gör de ingen skillnad alls, titta barnen och lär av dem.

Idag är det som sagt kvinnans dag och det tänker jag fira!! Vi kvinnor har och förtjänar en egen dag, inte för att kvinnan är mer värd än mannen (för börjar vi prata så, då är vi helt ute och cyklar, alla människor är värda lika mkt), men för att vi kvinnor har fått kämpa extra för vår rätt. Männen fick rösta från början, vi kvinnor fick jobba för den rätten. Kvinnan hade inte arvsrätt från början, vi fick jobba för det...etc. etc. Av DEN anledningen anser jag att den här dagen är värd fira.

onsdag 6 mars 2013

Veggonara

Idag lagade jag mat med inspiration från den här bloggen. Jag "veggoserade" receptet en aning dock och det blev mumma...synd bara att familjen inte höll med... Det blev en carbonara a la veggo!!! Jag köpte mig ett paket veggostyle bacon och det var mumsmums...tusen gången godare än grisbacon!!! :) Kan rekomendera det starkt till alla, vare sig man äter kött eller inte, prova...det är ju alltid kul att variera sig lite. Hur gjorde jag??

Här kommer receptet på:
 

 Mor Natalia's Veggonara:

 1 pkt vegetariskt bacon (jag köpte Hälsans kök)
 1 pkt sojagrädde (alpro hade jag)
 1 gul lök
 1 äggula.
1 konserv champinjoner (vill man kan man ha färska)
salt/peppar

 Jag började med att koka pastan enl. anvisningarna. Hällde av vattnet och lät det rinna i ett durkslag. Fräste den finhackade löken i lite olja, slängde sedan på "baconet" och sist champinjonerna. När allt hade fräst en stund tog jag undan kastrullen från värmen och hällde i pastan. Vispade ihop grädden med äggulan och hällde på pastan, rörde om. Sist men inte minst hade jag några små bitar av ost som jag faktiskt också rev i, blandade och serverade... *mums*
Middag på en kvart ;)

 

tisdag 5 mars 2013

Koftan

Jag lovade er en bild av koftan jag stickade till lilltösen i förra veckan. Här är den. Ursäkta den suddiga bilden....men nöjd är jag...ugglan blev kanske inte som jag hade tänkt mig, men med tanke på att jag virkade ugglan på fri hand så är jag rätt nöjd iaf. :)

Symöte

Koftan jag stickade på i förra veckan är klar! Bilder kommer jag lägga upp lite senare! Just nu mobilbloggar jag en snabbis från föreläsningen! Stickningen följde med idag till skolan och jag plockade fram den under pauserna! Helt underbart! Fick en del uppmärksamhet dessutom då många hajjar till när de ser ngn sticka! Klasskompisar kom fram och undrade nyfiket vad man stickar på! Även detta blir en kofta till en liten tös...

fredag 1 mars 2013

Tentafrukost

Idag unnade jag mig något extra gott till frukost.. Inte blev ungarna ledsna heller vill jag påstå!! Amerikanska pannkakor till frukost en lördag och innan tenta också är perfa!! En klick smör, dränka dem i lönnsirap och sen njuter man!! Från och med måndag är det tillstramat i kaloriintaget så då blir det inte mera sådana lyxfrukostar på ett tag... Njut så länge det varar!
*God Morgon*