Livet, kroppen och lyckan...

Vi tar det för givet, vi tänker inte på det förrän det är för sent. Vi stiger upp på morgonen, tittar ut genom fönstret, dricker en kopp kaffe och tuffar igång vardagen. Vi gnäller och vi piskar på oss själva....men hur ofta stannar vi upp och tänker på livet på riktigt?? "Jag är för fet" "Jag är för smal" "Jag är otränad" "Jag är för kort" "Tuttarna är för stora" "Låren är för tjocka" "Jag börjar bli gammal" och så fortsätter det... Men varför är du fet?? Varför är du för otränad??? Vad gör det att tuttarna är för stora?? Gammal????, Varför ser man inte det som är viktigt på riktigt?? Varför inte se charmen i att åldras?? Varför inte börja belöna kroppen för allt det som den egentligen skänker oss?? Varför sträva efter mål som är sjuka?? Är du för fet är det bara du som kan ändra på det hela, enda sättet att kunna göra ngt åt det är att börja älska din vackra och fantastiska kropp. Det är förmodligen ditt hat som gör att du blir fetare och framför allt mår sämre. Klaga inte på fettet, känn efter istället för hur du mår!!! Är din kropp värd att må så där??? Kroppen som gör att du kan andas, leva, njuta av en vårvind, kunna stå och gå, springa, simma, smeka och älska!!! Borde inte du ta hand om den och skänka det bästa möjliga under de åren som du lever??? Det är inte kroppens fel, vi måste ändra inställning till livet och till oss själva. Du kan inte förvänta dig att känna sann lycka och kärlek om du inte ändrar ,inställningen till dig själv först. Sluta jaga, sluta jämföra och lev!!! Öppna ögonen och fånga tiden, andas, andas, andas!!!! Foton är jätte kul att titta på, men fastna inte där, fastna inte bakåt i tiden och det som har varit. Se framåt, men oroa dig inte för framtiden heller. Lev idag, njut idag och skratta!!! Den största lyckan jag har upplevt var när min ena dotter häromdagen sa att hon älskar sig själv!!! Det är lycka att veta att ens barn gör det, för vad kan man som förälder önska sig mer?? Sluta förakta livet, sluta förakta kroppen och njut av allt det vackra och sköna som finns runt dig. Detta skriver jag inte bara för dig, detta skriver jag framför allt för att jag själv ska förstå det, för jag kanske tycker allt det här, men jag har själv ännu inte förankrat dig hos mig. Ska vi hjälpas åt?? För både du och jag är värd det absolut bästa!!